Sverige har en väl utbyggd IT-infrastruktur och en hög digital mognad bland befolkningen – faktorer som ger Sverige goda förutsättningar i arbetet med att bygga smarta städer. I Sverige är det de tre största städerna som leder utvecklingen. Samtidigt är det andra storstäder i världen som har tagit en ledande position i utvecklingen. Det visar rapporten Smartare Städer för Hållbara Samhällen från Telia och Arthur D. Little som studerat digitaliseringsarbetet i svenska städer.

Svenska städer står inför flera stora utmaningar framöver, ökad belastning på trafiksystem, sjunkande luftkvalitet, socialt utanförskap och åldrande befolkning är några exempel. Dessutom ställer medborgarna allt större krav på stadens samhällsfunktioner. Två tredjedelar av befolkningen menar att det är hög tid att förbättra den digitala servicen från kommuner, landsting och regioner. Storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö måste dessutom hantera snabbt växande befolkningar – vilket sätter extra press på deras samhällsfunktioner. Samtidigt kämpar mindre städer med att behålla både arbetstillfällen och invånare.

Digitaliseringen möjliggör lösningar som gör livet bättre och enklare för invånare, besökare och företag, samtidigt som resursförbrukningen minskar och miljön förbättras. För städer är det inte längre en fråga om att digitaliseras, utan snarare om vad som ska prioriteras, hur resurser säkras och hur framtidssäkra hållbara samhällen ska byggas. För de som lyckas är potentialen stor, Cisco uppskattar att städer kan öka sin BRP med upp till 15 procent genom smart stad-satsningar. Samtidigt riskerar de städer som inte lyckas att bli ifrånsprungna i konkurrensen om investeringar och arbetskraft, samt missa möjligheten till besparingar i redan strama budgetar.

– Med en digitalt mogen befolkning och god tillgång till uppkoppling har svenska kommuner utmärkta förutsättningar att ta en ledande position och uppnå regeringens högt ställda mål om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Men när det gäller utvecklingen av smarta städer så finns det flera exempel på andra städer i världen som ligger före. Vi ser att det finns ett behov för svenska städer att lägga i en högre växel i digitaliseringsarbetet, menar Magnus Leonhardt, strategi- och innovationschef för Telia Sverige.

Smart stad-barometern
För att ta pulsen på digitaliseringsarbetet i svenska städer så har Telia och Arthur D. Little genomfört en studie där 12 städer* fått svara på ett 20-tal frågor om bland annat drivkrafter, utmaningar, strategi, styrning och prioriteringar framåt. Resultatet har i rapporten sammanställts i en smart stad-barometer.

–Digitalisering och smart stad är viktiga satsningsområden för nästan alla städer i barometern och kommer att växa i betydelse de närmaste 3–5 åren. Men drivkrafterna för att digitalisera staden skiljer sig något åt – i de största städerna upplevs integration & social utveckling som största drivkraft, i övriga städer är det klimatpåverkan & miljö, berättar Martin Glaumann, partner på Arthur D. Little.

Trots att städerna upplever lite olika drivkrafter för varför man digitaliserar olika samhällsfunktioner – så ser prioriteringarna framåt ganska lika ut: vård & omsorg toppar listan, även offentlig planering och e-tjänster finns med. Många av städerna i studien har även angett miljöpåverkan och klimat som en viktig drivkraft för smarta städer.

ab digital

Framgångsfaktorer för smarta städer
Men det är en väg kvar att gå i jämförelse med de städer som leder utvecklingen globalt, till exempel Barcelona eller Singapore. Enligt SmartAmerica Challenge kommer världens städer att investera närmare 350 biljoner kronor under de närmaste 20 åren, inom infrastruktur och IoT (Internet of Things) för att utveckla smartare städer.

– Det finns ett behov för svenska städer att skala upp de initiativ som pågår och våga spänna bågen för att lösa de riktigt stora utmaningarna. Det är avgörande för städer att fokusera insatserna på de viktigaste samhällsutmaningarna, där digitala lösningar kan skapa störst värde. Det är här städerna hittar sin utgångspunkt på resan mot en smartare, mer hållbar stad, fortsätter Martin Glaumann på Arthur D. Little.

Andra framgångsfaktorer rapporten pekar på är att investera i en framtidssäker digital infrastruktur som gör det möjligt för IT-system i olika förvaltningar och även hos externa aktörer att kommunicera med varandra. På så sätt skapas förutsättningar för att bygga ekosystem i städerna där olika förvaltningar, kommunalt ägda bolag och privata företag kan samverka för att möjliggöra nya innovativa digitala tjänster.

För att åstadkomma det behövs tydligt ledarskap, samordning inom staden och tydliga policys för att säkerställa att alla drar åt samma håll. Rätt aktörer behöver även finnas med. Det kan handla om samarbete mellan olika förvaltningar men även med kommunala bolag, landsting, myndigheter och privata näringslivet, beroende på vilken samhällsfunktion arbetet fokuserar.

Kluster av städer kan öka konkurrenskraften
På sikt kommer lokala ekosystem kring enskilda städer att växa ihop, integreras och bilda smarta regioner – och till slut smarta nationer. I Sverige finns det redan exempel på det. Intresseorganisationen Storsthlm har tillsammans med Länsstyrelsen Stockholm och Stockholms läns landsting tagit fram en digital agenda för hela regionen.

– Även om städer i Sverige, ur ett globalt perspektiv, är relativt små så finns det stora möjligheter att bygga starka kluster av städer som utbyter data med varandra. Detta gör att synergier kan realiseras, till exempel genom att viss data ökar i värde i takt med sin volym, när den delas mellan städer och privata aktörer. Genom att lansera lösningar i flera städer kan skalfördelar uppnås. Kunskap och lärdomar kan delas mellan regioner så att innovationstakten accelererar, avslutar Magnus Leonhardt på Telia.

* De 12 städer som undersökts i smart stad-barometern är Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Jönköping, Lund, Umeå, Sundsvall, Västerås, Norrköping, Eskilstuna, Gävle. Rapporten i sin helhet bygger även på sekundär data från andra källor.

Redaktionen