Varje år får Arbetsmiljöverket in ungefär 700 rapporter om arbetsolyckor vid användande av lyftanordningar och lyftredskap. Ungefär hälften av olyckorna leder till sjukskrivning i mer än 14 dagar. Detta visar att lyftarbeten absolut ska ingå i arbetsmiljöplanernas fokusområden. Ett annat besläktat fokusområde är arbete på höjd.

Vad är då arbete på höjd? Definitionen är höjd högre än 2 meter och där arbete sker mindre än 2 meter från kanten. Om arbetsplatsens underlag lutar mer än 6 grader mot kanten, räknas det som arbete på höjd oavsett om avståndet till kanten är större än 2 meter. Vid arbete på höjd ska det antingen finnas ett kollektivt fallskydd eller personliga fallskydd. Ett kollektivt skydd utgörs vanligen av ett räcke med en höjd som ska vara minst 1.1 meter, som monteras av byggentreprenören eller en underentreprenör. Ett räcke behöver inte besiktas av ett tredjepartsorgan.

Uttrycket personligt fallskydd missförstås ibland som att det är en säkerhetssele som tillhör en viss person. Personlig skyddsutrustning är utrustning som används av en person och skyddar denne från att falla till marken eller till en lägre avsats. Om den som arbetar kan fästa sig med (kort) lina, eller alltid sträckt lina, så att fall över kant inte kan förekomma, räcker det med en halvkroppssele. En sådan kan användas exempelvis i korgen till en sky-lift om linan fästs så att personen inte kan falla ur korgen och bli hängande i linan.

Helkroppssele

När risk finns att falla över kant, måste en helkroppssele användas. Denna har band runt både midja och ben, samt hängslen. Om personen faller över kant blir inte kroppen hängande upp och ner. Linan får heller inte vara stel, vilket kan orsaka ett kraftigt ryck vid fall. En kropp klarar max 12 kN, motsvarande 1,2 ton. Linan ska förses med falldämpare, som dämpar rycket till en påkänning som inte skadar kroppen.

Utformningen av säkerhetsselar beskrivs i standarderna 358, 361 och 813. Återförsäljare av selar kan hjälpa till att välja rätt utrustning. Det är viktigt att de olika delarna passar varandra.

– Arbetsgivaren är ansvarig för att en riskbedömning görs före varje arbete. Dessutom ska det finnas en räddningsplan för hur man ska agera om olyckan är framme, berättar Mattias Nilsson, besiktningsingenjör på Inspecta och dessutom utbildad och certifierad i industriklättring. Räddningsplanen ska bland annat visa hur en person som blivit hängande i selen efter fall ska kunna räddas. Den ansvarige måste också ha i beräkningen att kommunens räddningstjänst kanske inte klarar en räddningsinsats på platsen i fråga.

Straffavgifter

Arbetsgivare som slarvar kan få sanktionsavgifter utfärdade. Dessa infördes i och med nya regler 1 juli 2014 och 1 januari 2015. Avgifterna kan ges direkt på plats om det visar sig att arbetsmiljöplan saknas eller är bristfällig, om tjänstbarhetsintyg saknas (medicinsk bedömning) eller om arbete på höjd sker utan kollektivt eller personligt fallskydd. Avgifterna är upp till 40000 kr per anställd och totalt upp till 400000 kr. De kan ges till arbetsgivare, alternativt till byggherre, Bas-P eller Bas-U. Avgifterna ersätter tidigare rättsliga processer. Sanktionsmöjligheterna har gjort att många företag har skärpt sitt arbetsmiljöarbete.

Arbete på höjd regleras i en rad författningar, bland annat AFS 2000:6 om Mast- och stolparbete, AFS 2001:3 om Användning av personlig skyddsutrustning och AFS 1999:3 om Byggnads- och anläggningsarbete. Reglerna är ganska krångliga och utgör ofta enbart ett ramverk, där det exempelvis anges att ”erforderliga kunskaper” ska finnas, utan att detaljerat beskriva vilka kunskaper.

– Regelverken för mast- och stolparbeten är utförliga och när det gäller industriklättrare finns kurser för de som vill bli behöriga. Däremot finns det på den grundläggande nivån ett stort tomrum, menar Mattias Nilsson.

Inspecta ordnar kurser för bland annat byggentreprenörer och kan då anpassa kurserna till de företag som beställer dem.

Sedan år 2000 arrangerar Inspecta de årliga Krandagarna. Nästa gång kommer de att hållas i Göteborg den 30 november och 1 december. Dagen innan hålls kurser speciellt anpassade till lyftbranschen. Krandagarna bjuder på föreläsningar och parallella sessioner med seminarier. Dessutom hålls den så kallade Lyftmässan. Hittills har följande företag anmält sig till mässa: ABUS Kransystem, BRONCO, CERTEX Stållinor och lyftredskap, GIGASENSE, GUNNEBO Industries, KONECRANES, safedriving.se, TIMARS, Tele Radio Remote Control Sverige, Inspecta, LIEBHERR och ÅKERSTRÖMS.

Arbetsmiljöverket

När en olycka eller allvarligt tillbud inträffar ska detta anmälas till Arbetsmiljöverket. Statistiken visar att vissa situationer ger upphov till särskilt många anmälningar:

  • Vid koppling och styrning av last
  • Vid uppställning av mobila maskiner, t.ex. på mark med dålig bärighet
  • Vid personlyft
  • Då personer vistas i lyftanordningars riskområden
  • Då lyftanordningars arbetsområden sammanfaller samt vid samlyft
  • Då olämplig lyftanordning eller lyftredskap har valts
  • Vid bristfälligt underhåll

Det är också ganska vanligt att man väljer en kran med för låg lyftkapacitet eller man inte är observant på underhållsbehov/reparation på en anordning som används mycket frekvent.

Alla tillverkare av lyftanordningar och lyftredskap måste CE-märka sina produkter. Som tillverkare räknas även den som själv tillverkar sin anordning eller sitt redskap. I flertalet fall gäller kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner – AFS 2008:3 Maskiner – som grundas på EU:s maskindirektiv. Lyftanordningar måste sedan besiktas med stadgade intervall. Följande utrustning måste besiktas:

  • Grävmaskiner
  • Fordonskranar
  • Lyftanordningar med styrt lastbärande lastplan monterade på fordon för lastning och lossning av fordonet
  • Hissar, t.ex. bygghissar
  • Lingångar och punktlyftar
  • Fordonslyftar
  • Kranar
  • Mobilkranar
  • Stripperkran och tångkran
  • Staplingskranar
  • Maskindrivna anordningar avsedda för lyft av arbetstagare
  • Maskindrivna anordningar vid lastkaj för att utjämna nivåskillnader mellan lastfordon och kaj
  • Semimobila tornkranar

Besiktningar utförs av Inspecta, Dekra, SLP Hiss & Lyftbesiktning AB, SMP Svensk Maskinprovning AB, Lyftbesiktningar i Sverige AB med flera.

Arbetsgivare, byggherre samt BAS-U och BAS-P måste vara uppmärksamma på skyldigheterna även vad gäller det övergripande arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren måste bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och upprätta en arbetsmiljöplan som är anpassad till det arbete som bedrivs och de risknivåer som förekommer. Arbetstagarna måste vara utbildade på lyftanordningar och lyftredskap. Utbildningar ges av Byggnadsindustrins yrkesnämnd och liftutbildningsrådet.

Underhåll

En säker arbetsplats med säkra lyft, förutsätter rätt säkerhetsutbildning hos arbetstagarna och ett förebyggande säkerhetsarbete hos arbetsgivarna. Beträffande lyftanordningar och lyftredskap har lagstadgade besiktningar och möjligheter till sanktionsavgifter viktiga roller. Det bör dock betonas att även förebyggande underhåll av utrustningen betyder mycket för säkerheten. Ett bra underhåll höjer dessutom tillgänglighet och prestanda hos kranar och annan utrustning och bidrar därmed till högre lönsamhet.

– Vad vi upplever inom vårt nätverk är att utmaningarna för de som arbetar med underhåll är likartade inom de flesta branscher, säger Ola Stål, production & customer relations manager på tankesmedjan Sustainability Circle. Underhåll betraktas idag på många håll som en kostnad när det egentligen borde ses som något värdeskapande. Genom att underhåll blir en mer integrerad del av ett företags verksamhet och kunskapen som finns inom underhållsverksamheter på ett bättre sätt återförs till andra avdelningar inom företaget skapas möjlighet att ta vara på en potential som i många fall är outnyttjad idag.

Ola Stål anser att vägen till ett mer integrerat underhåll går via bättre kommunikation med andra avdelningar på ett företag och genom att bryta gamla strukturer, men också att informationsteknologin med internet of things och allt fler sensorer på maskiner och tillverkningslinjer ger nya möjligheter för underhåll. Att gå från att åtgärda fel till att arbeta teknikutvecklande är den stora utmaningen som underhållsverksamheter står inför. Och det är även den stora möjligheten!

– Underhåll har också stark koppling till hållbarhet som alla företag inriktar sig på idag. Ett bra underhåll ger mycket riktigt mer hållbara maskiner, produktionslinjer håller längre och i förlängningen kan bra underhåll vara med och bidra till en mer hållbar värld, avslutar Ola Stål.

Definitioner och vissa föreskrifter:

  • Med lyftanordning menas en anordning som är till för att lyfta eller sänka last, till exempel kranar, mobila arbetsplattformar och hissar såväl som patientlyftar och fordonslyftar. Lyftredskap kan vara linstroppar, lyftok och kättingsling
  • Användning av lyftanordningar och lyftredskap AFS 2006:6 samt ändringsföreskrift AFS 2010:5.
  • Användning av arbetsutrustning AFS 2006:4 samt ändringsföreskrift AFS 2010:14.
  • Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar AFS 2003:6 samt ändringsföreskrifterna AFS 2008:6, 2011:11 och 2014:16.

Kjell-Arne Larsson