Vid krig eller annan kris måste fibernät och mobilnät snabbt kunna repareras om de blir förstörda. Svenska Stadsnätsföreningen har fått uppdraget att utveckla den svenska beredskapsförmågan. Grunden är stadsnäten som med lokal närvaro ska kunna reparera fiber snabbt och även se till att det finns bränsle och reservel.
Sedan Sovjetunionens fall har stora delar av den militära och civila beredskapen i Sverige monterats ner. Risken för krig ansågs som liten och anläggningar och material har sålts ut. När Ryssland anföll Ukraina ändrades förutsättningarna över en natt. Yrvaket insåg Sverige att vi måste återställa beredskapen.
– När Ryssland attackerade Ukraina trodde vi att det skulle bli ett cyberkrig, men det blev ett anfallskrig. Ryssland fokuserar på att slå ut samhällsnyttor för att destabilisera Ukraina. Det görs genom att bomba infrastruktur för telekommunikation, elanläggningar och vattenanläggningar, säger Jimmy Persson som är utvecklings- och säkerhetschef på Svenska Stadsnätsföreningen.
Ganska fort blev det tydligt att Sverige inte hade beredskap för att klara den typen av anfallskrig. För att råda bot på det har Post- och Telestyrelsen (PTS) gett Svenska Stadsnätsföreningen i uppdrag att utveckla en ökad beredskapsförmåga hos stadsnäten.
Effektiv reparation
Beredskapen ska öka branschens gemensamma förmåga att upprätthålla och tillhandahålla samhällsbärande digital kommunikation och elförsörjning vid kris, höjd beredskap och krig.
– Myndigheter är inte så snabbfotade. Över hälften av all fiber i Sverige finns i stadsnäten, och de har redan färdiga lokala organisationer. Därför var stadsnäten en bra utgångspunkt för att bygga upp beredskapen.
Uppdraget är att skapa en förvaltning över tid för att köpa in och hantera allt materiel som behövs för att kunna reparera den digitala infrastrukturen effektivt vid en kris. Det ska även finnas möjligheter till reservkraft för att klara elförsörjningen av systemen.
– Stadsnäten ska ha allt materiel som behövs för att reparera, de ska kunna göra det med egen personal och de måste utbilda personalen med ny kunskap så att de kan hantera materielen, påpekar Jimmy Persson.
Bränsle och reservel
Sedan oktober 2022 har stadsnäten köpt in bland annat svetsutrustning för att kunna laga fiber och bränsletankar som fylls med Ecopar, som är en miljövänlig diesel som klarar lång lagring.
En av de viktigaste funktionerna i en kris är bränsletillförsel och tillgång till el. Stadsnätsföreningen har upphandlat cirka 600 reservelaggregat som ska placeras ut i noder för att stödja samhällsviktiga verksamheter, som exempelvis vårdcentraler, industriområden. Även mobiloperatörer behöver reservel för att deras master ska fungera.
– Längs kusten är det ofta inga problem att få tag på bränsle. I inlandet och på landsbygden är det dock ofta ont om mackar. Därför investerar vi i mackar i containrar, som ska kunna köras ut dit de behövs.
I arbetet med att förbättra krisberedskapen etableras även förråd med reparationsmateriel på cirka 40 orter, där materiel kan lagras och finnas till hands om gränserna stängs. Det är främst reparationsmateriel som ska användas av stadsnäten och andra operatörer vid en kris.
Utbildar tekniker
Stadsnätsföreningen har även sjösatt två utbildningar. Den ena är en allmän utbildning om vad krisberedskap innebär. Den är digital och alla som arbetar med telekom bör gå denna. Den andra är en praktisk utbildning i akut lagning av fiber för tekniker.
Under tre dagar på ett utbildningsfält tränas teknikernas i svetsning, reparation och felsökning i en nod, en brunn och på en trasig kabel i en jobbig grop.
– För att det ska vara krigslikt ligger det skadade personer på övningsområdet i form av dockor. Teknikernas måste säkra arbetsplatsen innan de börjar jobba. Hittills har vi utbildat 1 300 personer i allmän krisberedskap och 130 tekniker har gått den praktiska utbildningen. Målet är att utbilda minst cirka 250 tekniker, berättar Jimmy Persson.
Den praktiskas utbildningen är fackligt förankrad i kollektivavtal och de tekniker som gått utbildningen kan skickas på repetitionsutbildning på arbetstid.
Övar samverkan
För att kunna upprätthålla den digitala kommunikationen i en framtida kris behövs en samverkan mellan företag och organisationer. Det görs i krisorganisationen Stadsnätens Infrastruktur Samverkansgrupp (SISG).
SISG är i sin tur kopplat till Nationella telesamverkansgruppen (NTSG). I den ingår de stora nationella nätägarna, Trafikverket, Försvarsmakten och PTS med flera. SISG är uppdelad i sex regioner och Stadsnätsföreningen fungerar som stab och kansli.
SISG ordnar kontinuerligt lokala, regionala och nationella övningar där de olika nätägarna och organisationerna övar samarbete i krissituationer. Till hösten ska en första stor fältövning hållas inom ramen för NTSG.
– Då byggs en fiktiv stad med fiber, telekommaster, det nationella kommunikationssystemet Rakel med mera. Sedan spränger vi delar av det och övar på att reparera. Det blir den första repetitionsutbildningen för de som gått utbildningen. Övningen kommer att visa om vi gjort rätt så här långt, säger Jimmy Persson.
Han berättar att hans organisation har lärt av vad som sker i Ukraina och anpassat de lärdomarna till svenska förhållanden.
– En slutsats är att fokus bör ligga på reservel och att kunna reparera effektivt. Mobilnät är viktigt i krig, men de näten kan inte användas utan fungerande fiber, understryker Jimmy Persson
