Under 2023 inträffade 32 allvarliga olyckor vid järnvägsövergångar, som också kallas plankorsningar. Problemet är störst inom tätort, för gående, och för fordon i oskyddade plankorsningar utanför tätort. Över hälften av Sveriges cirka 6 500 järnvägsövergångar saknar fortfarande säkerhetsanordningar.
Efter flera uppmärksammade olyckor år 2019 uppdrog regeringen åt Trafikverket att öka säkerheten vid järnvägsövergångarna. Då hade också allvarliga säkerhetsbrister uppdagats. I samband med detta noterades cirka 3 500 obevakade järnvägsövergångar i Sverige. Fem år senare har bara något hundratal av dessa blivit åtgärdade.
Fortfarande saknar alltså cirka 3 400 järnvägsövergångar säkerhetsanordningar i form av bommar, ljus- eller ljudsignaler.
– Obevakade järnvägsövergångar är en kvarleva från en tid då tågen gick långsamt och lät högt. Trots att tågen har utvecklats till att bli allt tystare och snabbare med längre bromssträckor, finns fortfarande tusentals obevakade och livsfarliga järnvägsövergångar kvar. Tåg kan ha bromssträckor på över en kilometer. Även om en förare upptäcker en fara vid en plankorsning kan det redan vara för sent att bromsa, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.
Som en följd av regeringsuppdraget 2019 såg Trafikverket över säkerheten vid 1 000 plankorsningar, varav 180 identifierades som extra farliga, en prioritering utifrån hur hårt trafikerade de korsande vägarna är och hur många människor som berörs. Under 2023 åtgärdades 14 av dessa övergångar. Tidigast 2029 beräknas de prioriterade korsningarna vara åtgärdade.
– Trafikverkets vanligaste metod är tyvärr att helt enkelt stänga av järnvägsövergången och låta trafiken ta en annan, ofta betydligt längre, väg. Lantbrukare och andra landsbygdsbor får sämre mobilitet när deras överfart tas bort. Vi ska givetvis inte ha kvar farliga järnvägsövergångar, men vi vill se att de åtgärdas med skyddsanordningar, fortsätter Tony Gunnarsson.
Utöver de särskilt utpekade korsningarna återstår alltså fortfarande tusentals obevakade järnvägsövergångar. Dessutom finns andra brister vid överfarterna. Magasinsträckan, utrymmet för tillfälligt stillastående vägfordon före eller efter korsningen, är ibland inte tillräckligt lång. Detta gör att fordon riskerar att bli stående i korsningsområdet vid köbildning.
På många ställen löper också bilvägen parallellt med järnvägen för att sedan övergå i en skarp sväng mot järnvägen. Detta kan leda till riskabla överfarter, särskilt vid halka eller dålig sikt.
– Säkra järnvägsövergångar är viktigt för både tåg- och vägtrafikens säkerhet. Vi vill se förnyade satsningar på säkerheten även i befintlig järnvägsinfrastruktur, inte bara vid nya järnvägssatsningar. Det behövs fler planskilda korsningar, breddade kurvor och överfarter samt fler bommar och bättre siktröjning, avslutarTony Gunnarsson.
Foto: Leopictures
