Nyheter

Ny studie: En bråkdel av EU:s planerade batteriproduktion räcker för övergången till lätta elfordon

Att skifta fokus till lätta elfordon, och dra nytta av redan planerad batteriproduktion i Europa, kan minska både beroendet av kritiska råvaror och kapa 30 miljoner ton koldioxidutsläpp för transportsektorn till 2030.

En ny forskningsstudie från EIT Urban Mobility och EIT InnoEnergy, båda stödda av Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), har kommit fram till att så lite som 2–3% av EU:s prognostiserade batteriproduktionskapacitet kan man möta behovet för de mer än 25 miljoner lätta elfordon (LEV) som förväntas rulla på europeiska vägar år 2030.

Denna mängd lätta elfordon räcker för att minska CO2e-utsläppen med 30 miljoner ton och därmed bidra till Europas prognostiserade utsläppsminskning för transporter på 165 miljoner ton CO2-ekvivalenter. Dessutom kan stöd till produktion av batterier för lätta elfordon i Europa avsevärt minska det nuvarande beroendet av import från länder utanför EU. I dag hämtas 95 procent av batterierna till lätta elfordon från Asien.

Lätta elfordon, som elcyklar, elsparkcyklar och elmopeder, håller snabbt på att bli en del av den moderna urbana mobiliteten, med cirka 10 miljoner sålda enheter i Europa under 2022. Den europeiska efterfrågan på batterier för lätta elfordon förväntas tredubblas fram till 2030 och fördubblas igen fram till 2040, och studien slår fast att lätta elfordon är den idealiska marknaden på kort sikt för battericellproduktion, speciellt för cylindriska celler som är standard för de flesta användningar i lätta elfordon.

År 2030 kommer Europas planerade batteriproduktionskapacitet på 1 144–1 800 GWh vida överstiga den förväntade batteriefterfrågan från elbilar på 317–696 GWh. En del av kapaciteten kan därför avdelas till att stödja övergången till lätta elfordon, som har en uppskattad årlig batteriefterfrågan på endast 36 GWh fram till 2030 och 71 GWh fram till 2040, som också kräver 10–30 gånger mindre av kritiska metaller än elbilar.

Den lätta elfordonssektorns behov av innovation kommer också att möjliggöra framsteg och sidoeffekter som kan gynna hela branschen.

Till exempel kommer alla eventuella minskningar av kostnader, förbättringar av prestanda eller återvinning av batterier leda till betydande nytta för leverantörer, särskilt inom delad mobilitet där lätta fordonsbatterier ofta används och återanvänds. Förbättrade batteriteknologier kommer att öka lätta elfordons ekonomiska tillgänglighet och konsumentacceptans, vilket är avgörande för en bredare adaption.

Att utnyttja cylindriska celler hjälper även andra användningsområden utöver e-mobilitet, såsom drönare, elverktyg, hushållsbatterilagring och buffrad laddning av elfordon, vilket ytterligare stärker och diversifierar den europeiska batterivärdekedjan.

Hållbar mobilitet och minskning av utsläpp

Utöver branschfördelar är stöd till lätta elfordonsmarknaden avgörande för en hållbar mobilitetsmix. I dag görs 13 procent av alla korta resor, kortare än 8 km, med bilar och skåpbilar som potentiellt kan ersattas av lätta elfordon, vilket skulle spara upp till 30 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Dessutom är övergången till gagn för kollektivtrafik och delad mobilitet, i linje med Europas klimatmål och strävan efter mer hållbar mobilitet. Det är också avgörande att stödja den operativa effektiviteten hos EU:s kommande ”batteripass”, som underlättar reparation, återanvändning och återvinning av batterier, tillsammans med att implementera tydligare säkerhetsstandarder och ansvarsgarantier för effektiva reparationer. Investeringar i batteripackdesign för enklare demontering och cirkularitet kommer ytterligare att stärka hållbarheten för lätta elfordon såväl inom delad mobilitet som i vidare bemärkelse.

Bernadette Bergsma, chef för kommunikation och EU-frågor på EIT Urban Mobility, betonar behovet av omedelbara åtgärder:

– Lätta elfordon kompletterar kollektivtrafiken och spelar en nyckelroll i övergången till delad mobilitet i städer. De kan påskynda elektrifieringen av vägtransporter och minska trycket på kritiska resurser. Det är brådskande att se den lätta elfordonsindustrin och dess batterivärdekedja som en strategisk tillgång för Europas hållbara urbana mobilitet.

Jennifer Dungs, global chef för mobilitet på EIT InnoEnergy, tillägger:

– Vi har satt batterier i centrum för våra ansträngningar att minska koldioxidutsläppen från vägtransporter. Vi driver den industriella utvecklingen av European Battery Alliance (EBA250), och nyligen meddelade vi den nya fonden ”EBA Strategic Battery Materials Fund” på 500 miljoner euro. Men mer behöver göras för att stödja införandet av alternativa snabbt växande mobilitetslösningar – lätta elfordon är en lågt hängande frukt med massiv påverkan på Europas mål för netto noll.

Studien uppmanar Europa att integrera lätta elfordon i sin bredare industristrategi, för att stödja tillväxten av deras hela värdekedja, inklusive batteriet. Det kommer att säkerställa en mer heltäckande strategi för EU:s övergång till hållbar mobilitet.

Studien rekommenderar också att driva innovation relaterad till batteriteknologier och cirkularitet. Dedikerad forskning och finansiering är avgörande för att möta krav som är specifika för lätta elfordon och övervinna hinder för antagande. Att förbättra batterisäkerheten, minska kostnader och förbättra prestanda, kombinerat med regulatoriskt stöd för reparation, återanvändning och återvinning, kommer att säkerställa fortsatt tillväxt för LEV-sektorn.

Rapporten finns att läsa i sin helhet här: https://www.eiturbanmobility.eu/publi/leveraging-the-eu-battery-production-to-achieve-net-zero-with-light-electric-vehicles/