Text: Gösta Löfström

Deltagarna bekräftade att stora förändringar behövs för att få ut mesta möjliga av statens pengar för infrastruktur och att övriga nordiska länder har mycket att lära Sverige.

En utgångspunkt för seminariet var att man i Norge skapar konkurrens med hjälp av det statliga bolaget Nye Veier. Organisationen planerar, bygger och underhåller större vägprojekt och allt syftar till att öka effektiviteten genom att utmana traditionella arbetsmetoder.

Johan Nyström, som är forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), konstaterade att Sverige visserligen investerar mest pengar på infrastruktur, men räknat per capita så överträffas vi av Norge och att de övriga nordiska länderna till skillnad från Sverige har flera olika statliga beställare och Finland har flera OPS-projekt igång.

– Vi har i Sverige en enda stor beställare och där sticker vi ut. Jag efterlyser en utvärdering av det som sades när Trafikverket skapades och de fördelar man då trodde på.

Christian Altmann, kommunikationschef vid Nye Veier AS, konstaterade att konkurrens fungerar och att man redan sparat åtskilliga miljoner åt staten i sina projekt sedan starten 2016. Företaget har till uppgift att komma till rätta med långa planeringstider, höga kostnader, låg samhällsnytta, för lite innovation, låg involvering av branschen och hög konfliktnivå.

Godkänt av s-styret

– Vi blev till under ett borgerligt styre i Norge. Då var vi kontroversiella för vänster- och fackföreningsaktörer. Men i regeringsförklaringen från den nuvarande s-regeringen stod att Nye Veier AS skulle utvärderas och vi kom väl ut i den granskningen. Det var det bästa som kunde hända oss, att erkännas av en s-regering.

– Vi bestämmer inte vilka av statens projekt vi ska ha, men väl hur vi löser dem och utvecklar modellerna. Vi har åstadkommit en betydande kostnadseffektivitet och man har fått mer för pengarna. Vi har bidragit till optimering och innovation, tydligt mandat och kultur och förutsägbar finansiering. Vi fungerar som en fristående aktör med given budget och kan inte gå till Stortinget och begära mer pengar. Det handlar mycket om kontrakt och upphandling. Vi gör stora besparingar redan i planskedet, innan vi går till byggnation.

Från Trafikverket medverkade Lennart Kalander, avdelningschef nationell planering, och han medgav:

– Vi kan lära mycket av de andra nordiska länderna och har redan lärt mycket av Nye Veier. Det går att försöka arbeta på annat sätt på objektnivå. Vi försöker få till förändringar, men vi är en stor myndighet, sa Lennart Kalander, men hävdade att det ändå har sina fördelar att vara en stor och samlande myndighet.

Från rikspolitiken medverkade Maria Stockhaus (M), trafikpolitisk talesperson och ledamot i trafikutskottet, och Ulrika Heie (C), trafikpolitisk talesperson och ordförande i trafikutskottet.

”Måste göra saker bättre”

– Vi måste göra saker bättre än vi gör idag, sa Maria Stockhaus. Det finns mycket hård kritik mot hur vi hanterar pengar och projekt. Det finns två projekt som blivit klara i tid och hållit budget och det är Botniabanan och Öresundsbron och båda två låg i separata bolag, frikopplade från Trafikverket. Det finns med i vår infrastrukturproposition nu att titta på både alternativ finansiering och alternativ organisering av större infrastrukturprojekt.

– Det skulle behöva göras en stor översyn av myndighetsstrukturen. Antingen att skapa ett Nye Veier eller att lägga större projekt i separata bolag. Riskerna är större med att inte göra något än med att försöka hitta nya vägar framåt. Vi kan inte fortsätta som hittills, sa Stockhaus.

– Vi måste få ut mer av de resurser som läggs på infrastruktur, instämde Ulrika Heie. Det finns en majoritet i Sveriges riksdag för att dela upp Trafikverket i de två tidigare delarna, men det vore olyckligt för det skulle skapa ett stopp i processerna framåt. Det känns som att Nye Veiers modell skulle kunna vara ett sätt att både utveckla processerna och skapa en konkurrenssituation. Att driva projekt i bolagsform skulle kunna vara den lägst hängande frukten.

– Ökad konkurrens, produktivitetsförbättring och olika typer av upphandlingar är inget helt nytt, men det skulle kunna utvecklas. Och branschen kunde få vara med i en utvecklingsresa.

Ulrika Heie formulerade det svar på den rubrikmässiga frågan som alla tangerade:

– Lite konkurrens utifrån skulle kunna hjälpa till att förändra den kultur som ändå finns inom Trafikverket. Vill man hjälpa myndigheten att utvecklas så kan en sund konkurrens, kanske enligt den norska modellen, hjälpa till.

Brobyggande roll

Seminariet genomfördes inom ramen för forskningsprojektet SNS Infra. SNS är en oberoende ideell förening grundad 1948, som sammanför företrädare för näringsliv, förvaltning, akademi och politik och intar en brobyggande roll. Verksamheten består av forskning, möten och utbildningar om centrala samhällsfrågor. 290 av Sveriges främsta företag, myndigheter och organisationer är medlemmar i SNS.

På bilden: Vid SNS-seminariet medverkade fr v Johan Nyström, VTI, Maria Stockhaus (M), Christian Altmann, Nye Veier, Lennart Kalander, TRV, och Ulrika Heie (C)

Bild: Allan Seppa, SNS