Om klimatministern vill att pengarna som avsatts till skrotning av de sämsta bilarna ska gå åt måste premien nå fler än elbilsköpare när den nu förbättras.
– Det är tacksamt att regeringen från juni höjer skrotningspremien och agerar för att hjälpa dem som gått miste om premien på grund av krångel med skrotintyget, säger Carl-Erik Stjernvall, tekniskt expert hos Riksförbundet M Sverige.
Men vill man göra verklig skillnad borde man ta bort kravet på att den nya bilen som köps är en elbil, och göra det möjligt att även skrota avställda bilar.
Regeringen höjer från och med juni beloppet som betalas ut till den som skrotar en äldre bil, från 10 000 kronor till 25 000 kronor. Detta efter att de första sammanställningarna som kom i höstas visade det som Riksförbundet M Sverige tidigt insåg, att mycket få hade nytta av reformen som omfattar en halv miljard kronor.
– Det är bara några hundra som sökt stödet. De som äger slitna bilar ser helt enkelt inte elbilar som ett alternativ när det är dags att köpa en annan bil, de ligger helt enkelt för högt i pris. Det var fel från början att utforma skrotningspremien som en klimatbonus, säger Carl-Erik Stjernvall.
Regeringen inför nu en höjning av beloppet som även är retroaktiv och en möjlighet till omprövning för personer som fått avslag på sin ansökan.
– Det högre beloppet gör förstås att fler lär söka stödet, men det grundläggande problemet finns kvar. Regeringen låter det bästa bli det godas fiende, säger Carl-Erik Stjernvall.
Det finns mycket klimatnytta att hämta i att människor byter från en bil från millennieskiftet till en som är fem till sju år gammal. Även om den har förbränningsmotor. Trafiksäkerheten gynnas och utsläppen från vägtrafiken sjunker.
Men det är lätt att se att kravet på elbil är det som begränsar skrotningspremien från att bli en effektiv reform. Regeringen behöver göra ytterligare ett omtag om de på allvar vill sänka utsläppen från vägtrafiken.
Bild: Robert Davidsson
