Det är vanligt att digitaliseringsprojekt vid statliga myndigheter överskrider sina tids- och kostnadsramar, visar Riksrevisionens granskning. Projektens nytta är ofta oklar, och i vissa fall läggs de till och med ner utan att ha tagits i bruk när budgeten är förbrukad.
Riksrevisionen har granskat statliga myndigheters arbete med strategiska digitaliseringsprojekt. Granskningen omfattar 1 094 projekt vid 136 statliga myndigheter under åren 2013–2024, med en samlad budget på 40 miljarder kronor.
Den övergripande slutsatsen är att det finns flera effektivitetsbrister. Den tydligaste är att nära hälften av projekten präglas av stora förseningar och kostnadsökningar. Dessutom har ungefär 5 procent av projekten lagts ner utan att leverera några resultat. Dessa projekt har kostat 1,6 miljarder kronor.
Granskningen visar vidare att måluppfyllelsen bland genomförda projekt är svår att bedöma, eftersom de flesta myndigheter saknar ett systematiskt arbete med att utvärdera projektens nyttor. Brister i utvärderingar gör det svårt att avgöra om de lagda resurserna har lett till avsedda förbättringar och effektiviseringar av statlig verksamhet.
Problemen med budgetöverskridande och förseningar är bestående och förekommer inom de flesta myndigheter, oavsett budgetstorlek eller typ av projekt, men är särskilt framträdande i myndigheter med samhällsviktiga funktioner och inom stora projekt.
– Den främsta orsaken till detta är brister i projektplanering, projektstyrning, kompetensförsörjning och kravställning. Förutom negativ inverkan på den egna verksamheten försvårar detta också statens digitalisering, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Utdragna eller misslyckade upphandlingar är en annan viktig orsak. Samtidigt saknas ett heltäckande stöd för upphandlingar inom it-området. Myndigheter gör även ofta avsteg från Kammarkollegiets ramavtal och det är svårt att bedöma om avstegen är motiverade.
Kompetensbrist utgör ett gemensamt hinder för myndigheternas digitaliseringsprojekt. I vissa fall har det lett till oförutsedda behov av konsultupphandlingar, vilket medfört ökade kostnader och förseningar.
– Myndigheterna har inte arbetat tillräckligt proaktivt med it-kompetensförsörjning, och det är bara en bråkdel av dem vi studerat som har en strategisk plan för detta, säger Yuwei de Gosson de Varennes, projektledare för granskningen.
Myndigheterna har samverkat i låg utsträckning inom sina digitaliseringsprojekt, trots att erfarenheter från liknande projekt finns. Riksrevisionen bedömer att det finns en risk för onödigt dubbelarbete och en ineffektiv användning av resurser.
Vad gäller regeringens arbete konstaterar Riksrevisionen att digitaliseringspolitikens mål är ambitiösa men att det saknas uppföljningsbara delmål för myndigheternas arbete. Regeringen har heller inte systematiskt följt upp digitaliseringsarbetet.
– Vår bedömning är att regeringens styrning av digitaliseringsarbetet är svag. Staten saknar en helhetsbild av måluppfyllelsen och vilka förändringar som krävs, avslutar riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Rekommendationer i korthet
Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att:
utveckla mätbara mål för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och följa myndigheternas arbete
införa krav på att myndigheterna arbetar strukturerat och systematiskt med nyttorealisering inom strategiska digitaliseringsprojekt
se till att samverkan och erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna fungerar mer effektivt
säkerställa att myndigheterna utvecklar sitt strategiska arbete med it-kompetensförsörjning.
Se rapporten för fullständiga rekommendationer.
Rapporten finns på Riksrevisionens webbplats
Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar (RiR 2025:8)
Bild: Gerd Altmann
