Text: Thomas Morell (SD), Vice ordförande Trafikutskottet, Riksdagsledamot
Det pågår ett krig i vårt närområde. Ett anfallskrig mot Ukraina, vilket inletts av Vladimir Putins Ryssland. Knappast någon kan ha undgått att notera ett av alla de vapensystem som används i detta krig – drönare. En företeelse som inte är en nyhet men i den skala som drönare använts har vi aldrig tidigare skådat. I ljuset av denna utveckling kan åtminstone jag ställa mig frågan vad detta har inneburit för Sverige och de riskbedömningar som rimligtvis görs av ansvariga myndigheter kopplat till våra civila skyddsobjekt som exempelvis flygplatser utgör?
Redan under 2022 förekom rapporter om drönare som flög över svenska kärnkraftverk. Säkerhetspolisen hanterade ärendena som gällde flygningarna vilka skett över kärnkraftverk och utredde dem som misstänkt grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Förundersökningen lades emellertid ned eftersom Säkerhetspolisen inte kunnat hitta någon misstänkt. Vad lärde vi i Sverige oss av detta anser jag är en rimlig fråga att ställa?
Tydligen inte så mycket. Under senare tid har nämligen Sveriges största flygplats Arlanda drabbats av ett flertal misstänkta drönarattacker. Detta har lett till stora driftstörningar för flygtrafiken. Vad som är än mer oroande är att det uppenbart inte finns system för att hitta och mota bort drönarna samt identifiera drönarpiloterna vid Sveriges största flygplats.
Sverigedemokraterna har sedan tidigare lyft fram att drönare innebär stora möjligheter i många sammanhang, men att dessa också kan ge upphov till problem.
Om vi börjar med de positiva möjligheterna, genom att använda drönare kan exempelvis kostnader för leveranser till svåråtkomliga platser minskas. Drönare kan också med fördel nyttjas vid övervakning för att upptäcka skogsbränder och för gränsbevakning etc. Med hjälp av drönare möjliggörs välfärdstransporter som tidigare inte var möjliga. I Västsverige görs det försök att transportera hjärtstartare ut till skärgården med hjälp av drönare med goda resultat. Vi har därför sett det som angeläget att utreda var i landet drönare kan göra mest nytta.
Ser vi då till de negativa konsekvenserna så utgör drönarna bland annat, vilket nu bevisats, en stor säkerhetsrisk för flyget. Det är uppenbart att drönare kan användas som ett sätt att avsiktligt störa eller helt stoppa flygtrafiken. Detta är också till synes förhållandevis lätt att genomföra och effekterna blir stora, i synnerhet när det får följdverkningar på internationell trafik.
Våra grannländer Norge och Danmark har uppenbarligen gjort andra riskbedömningar än ansvariga svenska myndigheter och införskaffat teknik för att hitta och mota bort drönare samt pejla drönarpiloter. Detta väcker ytterligare frågor.
Vi har noterat att ansvarig minister uppdaterat sig kring de attacker som förevarit, vilket givetvis är bra, men det vore på sin plats att ansvariga myndigheter kommer till Trafikutskottet och redogör för den uppkomna situationen likväl som redogör för sin riskanalys och vad man avser att göra för att förhindra liknande incidenter. Sverigedemokraterna kommer därför begära att ansvariga myndighetschefer kommer till Trafikutskottet snarast möjligt då denna naivitet måste få ett slut avseende drönare och dess negativa användningsområden.
