Sverige har under söndagen den 24 november, drabbats av en omfattande cyberattack som slagit ut samtliga domstolars webbsidor. Besökare möts av felmeddelandet ”HTTP Error 500.30 – ASP.NET Core app failed to start” – ett tekniskt problem som signalerar att systemen inte kan startas eller har kraschat.

Även om orsaken ännu inte är bekräftad, pekar allt på en allvarlig cybersäkerhetsincident med potentiellt långtgående konsekvenser för landets rättssäkerhet.

Ett angrepp mot rättsstaten

Domstolarnas webbsidor är en central del av det svenska rättssystemet. De används dagligen för att skicka in dokument, begära ut handlingar och följa pågående mål. Att dessa plattformar ligger nere är inte bara ett tekniskt problem, utan ett direkt hot mot rättssäkerheten, särskilt för de individer och företag som är beroende av digital kommunikation med rättsväsendet.

Giedre Jirvell, jur. kand. och expert på fastighetsjuridik och mark- och miljörätt, med bakgrund från Regeringskansliet och mark- och miljödomstolar, kommenterar rättsläget:

– Att domstolarnas digitala system är otillgängliga innebär att enskilda och företag kan missa deadlines för överklaganden eller inskick av handlingar. Detta är inte bara en praktisk utmaning utan ett hot mot rättssäkerheten.

För många är domstolarnas webbsidor det enda sättet att få tillgång till rättsinformation, särskilt på helger när fysiska kontor är stängda. Störningar som denna skapar rättsosäkerhet och riskerar att försena viktiga processer.

Sverige i kris: Digital säkerhet ifrågasatt

Incidenten inträffar i en tid då cyberattacker mot offentliga institutioner ökar. Om detta är en medveten attack mot Sveriges rättsväsende, väcker det allvarliga frågor om beredskapen för att skydda landets kritiska digitala infrastruktur.

– Cyberhot är en av de största utmaningarna för moderna rättsstater, säger Jirvell. När domstolarnas digitala system fallerar undermineras förtroendet för hela rättssystemet. Vi behöver starkare cybersäkerhet och tydliga krisplaner för att upprätthålla rättssäkerheten även vid tekniska angrepp.

Vad betyder detta för den enskilde?

För individer och företag som påverkas av avbrottet är situationen problematisk. Deadlines för att lämna in överklaganden, ansökningar och andra handlingar riskerar att missas, och det är oklart hur domstolarna hanterar dessa frågor under tiden.

Jirvell betonar vikten av tydlig kommunikation från Domstolsverket:

– Myndigheterna måste omedelbart informera om hur deadlines påverkas och vilka alternativ som finns för att skydda rättigheter under avbrottet. Det får inte råda någon tvekan om att den enskilde fortsatt har rätt till en rättvis process.

Lärdomar och åtgärder framåt

Denna incident påminner oss om sårbarheten i det svenska rättssystemet inför digitala hot. För att skydda rättssäkerheten och undvika framtida störningar krävs omfattande investeringar i mer robusta IT-system, välutvecklade beredskapsplaner och ett tätare samarbete mellan myndigheter och rättsväsendet.

Med domstolarnas webbsidor offline och en central samhällsfunktion som tillfälligt är lamslagen, står vi inför en allvarlig fråga: Är vi verkligen beredda att möta de växande cyberhoten? Rättsstaten prövas inte bara i domstolarnas salar utan också i cyberspace. Sverige måste vidta omfattande åtgärder för att garantera att rättssystemet förblir både säkert och tillgängligt i den digitala tidsåldern.