Text: Thomas Morell (SD) Patrik Jönsson (SD), Vice ordförande Trafikutskottet Ledamot Trafikutskottet, Riksdagsledamot
Så har Socialdemokraterna presenterat sin nya trafikpolitiska talesperson, Aylin Nouri, som vi välkomnar till Trafikutskottet. Tyvärr var hennes första uttalande mest som att höra en gammal vinylplatta som kört fast i samma spår. Totalt återförstatligande. För övrigt ett löfte som Stefan Löven redan 2014 utlovade men som aldrig genomfördes under de 8 år som han och Magdalena Andersson hade makten.
Läsaren undrar säkert varför inte då? Låt oss förklara varför totalt återförstatligande är en dålig idé.
Fram till april 2010 var ordningen sådan att ansvaret för vägnätet var underordnat Vägverket och ansvaret för järnvägsnätet var underordnat Banverket. Därefter har verksamheterna varit sammanslagna under Trafikverket.
De producerande verksamheterna i form av Vägverket Produktion och Banverket Produktion bröts loss och lades i separata 100 procent statligt ägda bolag fristående från Trafikverket. För vägnätet skapades Svevia och för järnvägsnätet skapades Infranord, vilka är marknadsdominerande på väg- respektive järnvägsunderhåll. Med bolagiseringen försvann succesivt anläggningskännedomen och karriärvägarna från myndigheten Trafikverket.
För att vara tydlig så är det sålunda staten i form av Trafikverket som planerar och upphandlar byggnation samt underhåll av det statliga väg- och järnvägsnätet, som upplysningsvis består av 98 500 kilometer väg och 14 200 spårkilometer järnväg.
Svevia och Infranord är de som utför majoriteten av all byggnation, drift och underhåll. Den mindre delen består sålunda av privata utförare, vilken Aylin Nouri nu vill återförstatliga. Våra vägar och järnvägar kommer enligt socialdemokratisk retorik som över en natt att bli problemfria med denna åtgärd. Vi ser till skillnad från Socialdemokraterna inte att det är de privata utförarna som är huvudproblemet utan snarare staten.
Sverigedemokraterna har sedan länge drivit frågan att det bör ske en granskning av experimentet med ett samlat Trafikverket.
Detta utifrån ett verksamhetsperspektiv likväl som ur ett skattebetalarperspektiv, det vill säga har sammanslagningen lett till de förespeglade förbättringarna och lägre kostnaderna?
Eller har sammanslagningen av trafikslagen samt separeringen och uppdelningen av den producerande verksamheten lett till det motsatta? En sak kan dock konstateras, och det är att antalet anställda på Trafikverket har dubblerats sedan bildandet – nu 12 000 anställda.
Under åren har det kommit ett tiotal rapporter från Riksrevisionen som givit kraftig kritik till Trafikverket ur olika aspekter. Senast kritiserades Svevia och Infranord. En utredning bör därför tillsättas i syfte att belysa huruvida Sverige bör återgå till den tidigare ordningen genom att dela upp Trafikverket utifrån trafikslag – väg respektive järnväg – eller om verksamheten även framgent skall vara sammanslagen i ett Trafikverk.
En sådan utredning bör innehålla en granskning av de statligt ägda bolagen Svevia och Infranord samt om intentionerna med att separera den producerande verksamheten har gett avsedd positiv samhällsekonomisk effekt. Om en sådan granskning kommer fram till att så inte är fallet bör andra alternativ övervägas.
För oss är det uppenbart att experimentet med att bolagisera den producerande verksamheten har varit ett misslyckande. Det samma gäller även för sammanslagningen av trafikslagen väg och järnväg under Trafikverket. Detta måste rimligen Aylin Nouri och Socialdemokraterna nu erkänna. Ett viktigt steg i detta erkännande skulle vara att tillmötesgå vårt förslag och tillsätta en oberoende och förutsättningslös utredning av hur Sveriges transportinfrastruktur bör organiseras framöver.
Vi är öppna för dialog med regeringen likväl som oppositionen då Sverige behöver en bättre organisation av transportinfrastrukturen. Det är vårt gemensamma ansvar att skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt transportsystem i hela landet där ledordet måste vara – Framkomlighet.
Bild: Pete Linforth
