Infrastruktur är den grundläggande strukturen och de tjänster som möjliggör att ett samhälle fungerar – från transporter och energiförsörjning till kommunikation och offentliga utrymmen. När en stadsdel, kommun eller region byggs ut, förbättras eller görs om finns det flera komponenter i infrastrukturen som måste tas i beaktning. Några av dessa makrokomponenter är: grönområden, landsbygd, friluftsliv och bebyggelse.
Hur skiljer de olika delarna sig åt och hur bör de samspela för att skapa en hållbar och attraktiv infrastruktur?
Ett exempel på hur dessa principer kan omsättas i praktiken återfinns hos Haninge kommun, som med sitt omvandlingsprojekt 2050 har för mål att bli Stockholms snabbast växande förort.
Förklaring av de olika delarna
Grönområden: Dessa bidrar med ekologisk balans och förbättrad livskvalitet för invånarna genom att erbjuda platser för avkoppling och social samvaro. De fungerar även som gröna lungor som motverkar urban värme och främjar biologisk mångfald. Exempel på grönområden är stadsparker, skogspartier och grönskande promenadstråk.
Landsbygd: Denna del omfattar områden utanför tätbebyggda zoner, där bebyggelse ofta anpassas efter landskapets förutsättningar. Landsbyggnaden utgör en viktig länk mellan urbana centrum och naturnära områden, och bidrar till regional sammanhållning.
Friluftsliv: Möjligheter till friluftsaktiviteter, såsom vandring, cykling och andra utomhusaktiviteter, skapar en livsstil där fysisk aktivitet och naturnära upplevelser värderas högt. Detta ökar attraktionskraften för både
Bebyggelse: Själva den byggda miljön, från bostäder och kontor till samhällsbyggnader, är central för att skapa funktionella och trivsamma områden. Bebyggelsen måste integreras med grönområden, infrastruktur och kollektivtrafik för att säkerställa en god livskvalitet.
Haninge 2050 och de olika delarna
Haninge kommuns projekt 2050 hanterar de olika delarna enligt följande:
Grönområden: Projektet inkluderar tydliga satsningar på grönområden, exempelvis genom att expandera stadskärnan söderut med både bostäder och nya grönytor, samt genom att noga undersöka och bevara viktiga delar av Norrbyskogen.
Landsbygd: Haninge planerar en varsam utveckling av mindre tätorter och mer lantligt präglade områden såsom Tungelsta, Vendelsö och Västerhaninge, med fokus på villor och småhus för att bevara områdenas landsbygdskaraktär.
Friluftsliv: Genom att utveckla och bevara naturområden i närhet till bostadsområden skapar kommunen möjligheter för rekreation och friluftsliv. Detta innebär bland annat att områden med friluftsaktiviteter skyddas och utvecklas strategiskt.
Bebyggelse: En tätare stadsstruktur planeras i Haninges regionala stadskärna (Handen, Vega och Brandbergen), där man skapar ett nav för handel, utbildning, vård och företagande. Här samlas olika verksamheter som restauranger, butiker, gym och viktiga samhällstjänster, som exempelvis vårdcentraler och tandläkare i Haninge, för att skapa en levande stadsmiljö med god service för invånarna. Samtidigt sker en balanserad expansion av villor och radhus i andra delar av kommunen, vilket ger en varierad och attraktiv boendemiljö.
En strategisk miljöbedömning
Ett viktigt led i arbetet med att skapa hållbar stadsutveckling är att genomföra en strategisk miljöbedömning. Den strategiska miljöbedömningen av Haninge kommuns översiktsplan 2050 belyser både möjligheter och utmaningar för miljön.
Förslaget innebär en betydande förtätning, framför allt i områden nära stadskärnan och pendeltågslinjerna, vilket kan skapa positiva effekter genom minskat bilberoende och ökad användning av cykel- och kollektivtrafik. Samtidigt finns risker för negativa konsekvenser på vattenmiljö och biologisk mångfald, då nya bostadsområden kan påverka viktiga naturvärden och ekologiska samband.
Miljöbedömningen betonar även vikten av att tydliggöra kommunens riktlinjer kring skydd och utveckling av gröna och blå strukturer, samt vikten av konkreta klimatåtgärder. Särskilt lyfts behovet av att bevara befintliga översvämningsytor och skapa ny skuggande vegetation i samband med förtätning, för att möta klimatförändringarnas effekter. För att långsiktigt minska negativa miljökonsekvenser föreslås ytterligare preciseringar av riktlinjerna i den fortsatta planeringen.