Syftet är att minska kostnader, förbättra säkerheten och förenkla designen av elektriska drivsystem genom innovativa lågvoltslösningar.
Projektet bygger på den forskning om lågvoltsystem på 48V som Mittuniversitetet har bedrivit i flera år. Forskaren Peng Chengs arbete fokuserar på att utveckla elektriska motorer som kan fungera effektivt med lägre spänning.
– Det finns en stor marknad för elektriska motorer. Om man inte behöver ha så hög volt så ökar också säkerheten. Genom att använda lägre volt minskar riskerna, samtidigt som vi kan uppnå samma funktionalitet som med high voltage-design, säger Peng Cheng, forskare vid forskningscentret STC, Sensible Things that Communicate, vid Mittuniversitetet.
En annan fördel är att lågvoltsbatterier kan ge tillräckligt hög effekt för att driva arbetsfordon och andra maskiner, samtidigt som de är billigare än traditionella högvoltsalternativ.
– Vi vill visa på ett praktiskt sätt hur man kan använda lågvoltsbatterier i mindre maskiner med säkrare batterier som också har tillräckligt bra kapacitet, säger Kent Bertilsson, projektledare och professor i elektronik vid Mittuniversitetet.
Projektet som drivs tillsammans med Finlands Oulu University of Applied Sciences och Norges Arktiska Universitet i Tromsø, omfattar redan fler än 20 företag som är involverade i utvecklingen av tekniken.
– Vi jobbar tillsammans med företagen för att förstå deras behov och få deras återkoppling. Det kan handla om skogsmaskiner, pistmaskiner eller grävmaskiner. Alla har olika krav, och vi vill hitta de bästa lösningarna för olika branscher, säger Kent Bertilsson.
En viktig del av projektet är att testa tekniken i realistiska miljöer. Finlands Oulu University of Applied Sciences har en testmiljö där olika maskiner kan prövas för olika uppdrag. Norges Arktiska Universitet i Tromsø deltar med sin expertis inom marina fordon, som fiskefartyg och båtar.
Målsättningen att skapa en mer flexibel och kostnadseffektiv lösning för elektrifiering av maskiner och fordon.
– Vi hoppas att detta blir ett paradigmskifte där man ser fördelarna och möjligheterna med lågvoltsbatterier. Hittills har elektrifiering fokuserat på fordon med lång räckvidd, vilket har krävt högvoltsbatterier. Men det är inte en nödvändig funktionalitet för alla typer av fordon, säger Peng Cheng.
Genom projektet hoppas forskarna också kunna visa att lågvoltsmotorer kan bli en del av framtidens elektrifiering, med fördelar som enklare fordonsdesign och minskad vikt på batterierna.
– Vi hoppas att vi kan utveckla motorer med en drifttid på 2 – 3 timmar, där man kan byta batterier i stället för att ladda dem. Det skulle ge en ökad flexibilitet, särskilt för företag som arbetar i avlägsna områden, konstaterar Peng Cheng.
Projektet har en total budget på cirka 15 miljoner kronor, varav Mittuniversitetets andel är 5,5 miljoner kronor. Finansieringen kommer från Interreg Aurora, som bidrar med 9,5 miljoner kronor, varav Mittuniversitetet har tilldelats 3,5 miljoner kronor. Resterande medel kommer från projektets partner och andra finansiärer.
Bild: Reijo Telaranta
